I tisdags startade vi Facebook-gruppen "Familjen Ekecrantz - kan jag göra något?"
Den är helt frivillig att gå med i men alla är välkomna. Det är svårt att be om hjälp. Nu vågar vi. Det kan handla om skjuts till fotbollsträningen, hem efter skolan, handla något, hämta posten, stort som smått. Vi kan be om hjälp, ni kan erbjuda hjälp.
Det är alltid enklare med konkreta önskemål förstås och vi kommer verkligen behöva hjälp. Mer och mer kanske. Inte bara jag utan hela familjen förstås. Det är svårt att ta emot hjälp också, man känner sig lite i skuld även om jag skulle göra precis samma sak för någon annan och dåligt samvete tänker jag sluta med - då är det ju inte till någon nytta.
Ganska snart dök frågan om ekonomi upp. Hur mycket pengar man förlorar på att vara sjukskriven så länge, hur lite det blir över när det viktigaste är betalt. Vi har verkligen fått lösa det på marginalen månad för månad ibland. Räknat räntor och gjort om lån till så låga avgifter som möjligt. En del TV-kanaler kan tex kännas onödiga men det är ett av de nöjen jag har just nu som får tankarna på annat lite längre stunder utan att vara för jobbigt.
Det fanns verkligen ingen baktanke med gruppen men ganska snart fick vi många som ville hjälpa till även ekonomiskt. Inte att lösa våra banklån, resa jorden runt eller byta ut hela inredningen och alla garderober. Men att sätta "guldkant" på tillvaron. Att ge barnen något litet glädjeämne mitt i deras stora sorg som förstås är oersättlig.
Främst en vän (och många hängde på) kläckte idén om att kunna hjälpa till med en liten slant till sådant. Administratören och kontrollfreaket började jobba med speciella konton och separata Swish-nummer för att kunna visa att vi minsann inte vill utnyttja någon.
Det bästa blev sedan helt enkelt (och ganska logiskt) till slut att använda mitt vanliga Swish-nummer (åtminstone tillsvidare).
Det har varit en fantastisk respons bland er och vi är så tacksamma för den hjälp vi redan fått. Vill ni bloggläsare också hjälpa till - jag har förstått att det känns bra för er så lägger jag ut mitt nummer här också men lovar att jag kommer alltid återkomma till att skriva vad som händer med pengarna.
0706-428245
Vi vill passa på att tacka vår lokala krögare på Bistron Hylinge, Söderköpings golfklubb som idag bjudit oss på en fantastiskt god grillbricka och till helgen påskbuffé (där vi dessutom slipper diska - tummen upp). Det betyder jättemycket för vardagspusslet och är oerhört uppskattat av oss. Har ni inte ätit på Bistron kan jag varmt rekommendera den. Martin Wiklander är inte bara en stor människa, han är en fantastisk kock också. Åk dit och njut av maten och utsikten (du behöver inte spela golf, tur för oss)
Det har för övrigt varit en känslomässigt jobbig dag. Jag tog med mig familjen till Västra Husby kyrka för att om möjligt välja en fin gravplats. Jag vill ju inte bli kremerad så en helt vanlig grav är det enda alternativet om nu inte coronaviruset kommer kräva kremering. Jag är väldigt trött nu i kväll och tangenterna helt omedgörliga så jag återkommer med laddad, dator och nytt tangentbord, kanske i morgon och berättar om kyrkogårdsbesöket. Åtminstone innan jag skrivs in på sjukhuset på tisdag.
Jag älskar er och livet mer än någonsin.
