När gör man sitt sista inlägg?

.
Ja hur ska man veta när man har krafter att skriva? Innan man är så förändrad att de som läser förstår. Kanske före mig. 

Jag har fått fruktansvärda besked. Kopierar in mitt Facebook-inlägg här nedan. 
Jag hoppas min blogg lever kvar. Jag som inte ens läst den. 

Från Facebook 24/7: 

Fredag och den värsta någonsin. 
Jag har fått mycket dåliga besked. Brukar inte läsa min journal men tyvärr såg jag idag röntgensvaret från tisdag. 

Det har exploderat i kroppen. Allt växer. Nya snabbväxande tumörer i både lungor och lever och andra körtlar i lymfsystemet. Huden ser jag ju hur den ruttnar bort och snart kan jag nog köra fingret rakt in i kroppen. 

Vill poängtera och det är VIKTIGT. I nuläget vet vi inget mer. Fråga inte någon av oss. JAG (bara jag så länge jag lever) informerar om vad vi vet och vad som händer. Spekulera och tro inte. Fråga inte i andra hand. Vi vill ha vår tid till varandra och informationen ska vara riktig. Långa telefonsamtal som kanske inte stämmer och är tjugo stycken likadana på rad är jobbigt för den som blir drabbad. Även om det är välment. 

På torsdag är det läkarbesök. Då och inte före det har vi mer information och en plan. I morgon kommer en läkare från LAH hit runt lunch. 

Det jag vet är att det är en usel prognos och det verkar gå fort. Finns mest ångest, lite tårar men inget påverkar sanningen som är som den är. Jag vet att ni finns där och ni har verkligen hjälpt oss med guldkanterna. Det betyder så mycket. 

❤️❤️❤️❤️❤️

Nu väntar jag en plan. Läkarbesök på torsdag. Kanske finns inga mer alternativ? Jag vill i alla fall ha ett drägligt sista liv så länge det finns liv. Ni har varit fantastiskt generösa med glada tillrop, tröstande meddelanden, presenter, ”guldkantspengar”. Vi har kunnat göra och köpa saker som annars varit omöjligt på den inkomst vi haft i flera år. TACK!

Även om det blir fula inlägg från telefonen ska jag försöka skriva när jag tror det är dags. Min familj kan förstås uppdatera här också. 

Mycket kärlek till er alla. Lev så gott ni kan så länge som möjligt. Glöm inte vad som är viktigt. Skit i resten. Om någon ändå kunde berätta om livet efter detta. Ska försöka komma tillbaka som en vänlig själ och ni kommer veta att det är jag.