Kort litet inlägg som uppdatering.
Har inte hört ett knyst från Onkologen. Det är idag två månader sedan jag opererades. De svar jag fick angående operationen har jag ju tolkat som att bara "små rester" av cancer syntes men idag i väntan på att någon hör av sig någon gång kollade jag PAD-svaret (eftersom jag redan "visste det")
Tydligen fanns i bröstet rikligt med tumörfynd inne i kärlen och under huden i bröstvårteområdet och så den där metastasen i armhålan som han nämnde. Det här var inte alls det kirurgen sa eller så missuppfattade både jag och H allt.
Försöker inte måla upp för stort innan jag fått träffa läkare på Onkologen, kanske är det här vad man kunde förvänta sig och jag som varit för optimistisk och varit helt blind för sanningen. Kanske är det inte en dödlig prognos....
Inget jag kan påverka nu men jag är så djävla förbannad och ledsen på att det inte kunde upptäckas i september 2016 - jag var säkert proppad med cancer redan då. Ska jag betala med mitt liv för något som jag så innerligt förstod var fel men ingen annan kunde se?
25 oktober fick jag sista cellgifterna. Hur mycket växer och knakar överallt i min kropp?
Har monstret tagit en poäng nu? Jag ska verkligen försöka att ta den tillbaka men känner mig golvad just nu.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hemska besked
Jag gör inte dessa inlägg för medkänsla eller att någon ska tycka synd om mig. Dels är de min dagbok och som info för alla som faktiskt undr...
-
Det är här min historia, ur min synvinkel, om hur jag tar mig an kampen till ett fortsatt liv. Krasst sett flåsar döden mig i nacken, jag ...
-
Tidig morgon. Vaknade först vid halvfem med världens huvudvärk. Tog Treo och somnade om och gick sedan upp vid kvart över sju, fortfarande m...
-
Funderar på meningen och vinsten med det här. Både bloggandet och livet. Mår inte alls bra. Biverkningar? Monstret? Omvärlden? En kombinat...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar