.... så kan det låta på Curva Nordahl. Här kämpar vi också på med vår egen hejaklack.
Idag var det inte behandling förrän klockan 13.00 så jag behövde inte ta mediciner "mitt i natten" - de ska tas tre timmar innan behandling.
Det gick bra idag också. "Min" sköterska var inte det där men det gick hur bra som helst ändå, dock väntar jag med en del av mina funderingar till nästa vecka. Tutte värker lite men inte så varm idag (funderar fortfarande på om inte Betapred har en viss betydelse, och haft det förut också). Vill ju förstås känna att det går åt rätt håll, det är ju liksom betydligt lättare att sikta mot stjärnorna då. Vet inte heller hur det ska kännas när de bröstceller om omvandlats till cancerceller tar stryk. Blir de ingenting då? Självklart sker en reaktion oavsett om det växer eller krymper, något händer ju. Känns inte större i alla fall, bara att någon händer. Får se hur bröstet reagerar nu på omgång två (av tolv). Nio veckor till dusch och bad. Över halvtid alltså. Tjoho!
Man upplever många intressanta samtal med medpatienter varje gång. Den här gången var historien väldigt lik min med tumör som först inte syntes alls och sedan var för stor för att operera och måste krympas med cytostatika. Inte riktigt samma behandling som min men i princip.
Just nu har jag skickat stora och lilla H till stan och frissan för klippning av den yngsta. J är på fotbollsträning. Båda barnen har seriematcher som sätter igång i helgen igen. Bra för både dem och mig - jag gillar verkligen att kolla fotboll, nästan oavsett om barnen är på plan eller ej. Kul att träffa fotbollsföräldrar också.
Tankens kraft. Den är svår när man inte riktigt känner kroppens respons men jag ska verkligen tänka frisk, frisk, frisk. Monstret börjar hosta och kväljas, får svårt att få näring. Jag andas in turkosgrönt hav och andas ut röksvampspuffar. Bort med det onda. Bort, bort, bort. Frisk, frisk, frisk.
Eftersom jag inte orkar så mycket utomhus (i rörelse) får det blir böcker, film, korsord och annat som skingrar tankarna från värk och annat.
Lite tokigheter skadar inte. Det här är på Ramunderberget för två år sedan...
onsdag 16 augusti 2017
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hemska besked
Jag gör inte dessa inlägg för medkänsla eller att någon ska tycka synd om mig. Dels är de min dagbok och som info för alla som faktiskt undr...
-
Det är här min historia, ur min synvinkel, om hur jag tar mig an kampen till ett fortsatt liv. Krasst sett flåsar döden mig i nacken, jag ...
-
Tidig morgon. Vaknade först vid halvfem med världens huvudvärk. Tog Treo och somnade om och gick sedan upp vid kvart över sju, fortfarande m...
-
Funderar på meningen och vinsten med det här. Både bloggandet och livet. Mår inte alls bra. Biverkningar? Monstret? Omvärlden? En kombinat...
Ja, det är väl så jag (Helen) går runt. 🤣
SvaraRaderaTolka att du känner något där som positivt. Vad är orsaken till att du skulle ha två olika kurer? Vad gör den ena som inte den andra gör?
Cytostatikaprogrammet med först två kurer av EC sedan utvärdering och ev kur tre och sedan ny sort är utprovat som bäst för min tumör. Vet att man kan bli "immun" mot en viss sort och då byta vapen är väl bra. Eller så slår de lite olika. Tror den här regimen är pga spridningen till lymfan
RaderaJättelikt dig på beachen 😁