Äckelpäckelsmaken kommer i munnen, magen sprutar, andfåddheten är påtaglig. Det susar i huvudet när jag böjer mig framåt och yrseln gör mig svimfärdig, förmodligen det låga blodvärdet.
Nu blir det mat och vila resten av dagen.
Hoppas verkligen att Paklitaxel har lindrigare biverkningar, framförallt vad det gäller tröttheten och blodvärdet. Det som oroar lite är att man kan få en allergisk reaktion och därför sätts det in långsamt första gången och "akutteamet" är redo, känns ju sådär. Dessutom får jag inte vara med händer och fötter i solen så vänta er en fantastisk sommar i augusti och september. Själv ska jag ha mössa, vantar och strumpor om jag går ut i solen. Vanligaste biverkan är nervskador i händer och fötter och naglar och hud kan falla av så där får man vara vaksam. Jag som helst är så gott som näck dygnet runt (nåja, jag har mina hämningar utomhus).
Det är vidrigt när det är varmt och man inte kan ta av sig mer.
Igår började jag med Zarzio-sprutorna igen och det påverkar ju också.
Det är lite psykiskt påfrestande att se och höra hur mycket "alla andra" orkar. Ledsen att barnen i viss mån drabbas, det här är ju inte deras fel och skönt att deras pappa orkar köra omkring lite på dem. Tur att skolan senaste åren verkar insett det dumma med berättelser om vad man gjort på sommarlovet. Vad ska mina barn berätta liksom? Trots allt tror inte de riktigt vet hur dåligt jag mår men ibland brister det för mig och det är nog viktigt det också.
Nu något positivt. Tutte krymper, mjuknar och svalnar "som vanligt". Det är bra. Win-win?
Måndag eller tisdag kanske jag tar en sväng till min fina arbetsplats men sedan tror jag bara att det får bli vilodagar ett tag framöver. Det är tråkigt att behöva säga ifrån om roliga saker men det hjälps inte och det är alltid svårt att förutse vad jag klarar nästa dag.
Kanske blir lite bloggtorka framöver men jag finns här. Tjopp tjopp!
Hortensian jag fick av min syster E är nu som finast |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar