...där har jag varit idag. Tillåter mig låta tårarna strömma. Snoret sprutar befriande. Inte svaghet. Styrka. Samtidigt är jag så förbannad att jag låter mig trampas på så jag hamnar där. Mer styrka.
Kryper uppåt i hålet och hänger där med fingrarna krampaktigt runt kanten. Jag ska upp, jag ska upp. Ser solen på håll. Barn som skrattar och är glada. Nej förresten, de är nog nästan vuxna. Vita mössor och skyltar på små nakna barn i badbaljor. Något tungt på mina fingrar. Jag glider ner en bit igen.
Jag somnar och slipper tänka. Underbart. Vaknar igen. Underbart det också.
I botten av hålet finns några gamla grenar och ett par repstumpar. Jag bestämmer mig. Lägger de längsta grenarna bredvid varandra och några kortare tvärs över. Jag ska bygga en stege men jag behöver mer material.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hemska besked
Jag gör inte dessa inlägg för medkänsla eller att någon ska tycka synd om mig. Dels är de min dagbok och som info för alla som faktiskt undr...
-
Det är här min historia, ur min synvinkel, om hur jag tar mig an kampen till ett fortsatt liv. Krasst sett flåsar döden mig i nacken, jag ... -
Tidig morgon. Vaknade först vid halvfem med världens huvudvärk. Tog Treo och somnade om och gick sedan upp vid kvart över sju, fortfarande m... -
Funderar på meningen och vinsten med det här. Både bloggandet och livet. Mår inte alls bra. Biverkningar? Monstret? Omvärlden? En kombinat...
Kastar genast ner en redig repstege för dig att klättra på! Klättra på uppåt i din egen takt så det går bra. Jag har inte bråttom!
SvaraRaderaHoppas på en gentjänst nån gång i framtiden!
Helst om minst femton år!
Storkramen Carolina
Tack fina ❤️
RaderaSka skriva dig mer sedan. Undrar så hur det går för dig!!