måndag 11 juni 2018

Idag var det dags för återbesök på Onkologen

.

Jag har mått ganska pissigt sista veckan och inte ens orkat blogga. Jag är så ofantligt trött emellanåt men så finns det bra dagar också som tur är. Från att ena dagen inte orka vattna en krukväxt kan jag nästa dag dammsuga utan större problem.

Idag var det dags för återbesök till läkare på Onkologen för att utremitteras från behandlingsmottagnigen till "vanliga" onkologmottagningen och en "ny" sköterska där.
Läkaren klämde och kände i operationsområdet och kvarvarande tutte, lyssnade på hjärta och lungor, klämde på magen. Mina blodprover var okej och nu väntar ingen mer undersökning eller läkarbesök förrän ny mammografi/ultraljud i oktober. Om det nu blir den sortens undersökning efter att jag fått information av genetiska mottagningen efter sommaren. Eftersom man som NF1-patient har ökad risk för cancer av strålning ville jag veta fördelar och nackdelar med vanlig mammografi. Är det värt att utsätta sig för eller är tex MR att föredra? Nåja vi får se.

Nu är det alltså bara att vänta och se. Återfall eller inte? Metastaser eller frisk? Det är fortfarande ömt och svullet i op-området och det blir värre när jag anstränger högerarmen, tex bär tungt eller dammsuger, hänger tvätt osv. Men som sagt kände inte läkaren något konstigt trots att jag tycker att det är knölar överallt. Känner mig som en tickande bomb men tänker leva ett så normalt liv som möjligt.


Så kom då regnet efter all denna hetta. Jag gillar ändå värmen men 28 grader när man ska sova är lite jobbigt men det kan räcka med ett regn per vecka, helst på natten. Blomningstiden i år måste vara rekordkort. Från tussilago via hägg och syren till pioner och lupiner på en månad. Allt har blommat över snart. Väntar bara på schersminbuskarna och rosorna.

Pion och plymspirea på nationaldagen
Barnen är på fotbollsträning och kommer snart hem. Det är skönt att läxorna är slut så slipper jag tjata om det och sommarlov nästa vecka känns också fint med tanke på att jag i princip aldrig har någon sovmorgon. Sedan är det ibland världskrig med två syskon i samma rum men jag hoppas bli pigg så vi kan hitta på lite skoj.

Som den soffsportsnörd jag är ser jag fram mot Sveriges VM-premiär om en vecka. Tror det kan bli svårt men har man upplevt sommaren 1994 önskar man gärna en repris på den men håller mig nog från krogen, fontänerna och tidningsbudsbilarna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Halvvägs

. Igår fick jag behandling med enbart Paklitaxel och nästa vecka är det uppehållsvecka. Då har jag fått 2 + 4 av 4 + 8 behandlingar, hälf...