Dag efter dag

.

Hade hoppats att inläggen så småningom skulle andas glädje och ork, istället blev det tvärtom. Lyckan att leva? Var finns den - lyckan? Gräver djupt och visst har jag mycket att vara lycklig för - det kunde vara värre. Jag vill bara få må som vanligt, någon dag ibland i alla fall. Mår jag fysiskt bra rullar allting annat på och jag orkar ge till andra och livet blir mer meningsfullt.


Det blir ingen röntgen av knoppen i nuläget. Vet inte om jag ska vara glad eller ledsen men det är ganska skönt att slippa och blir det värre får jag förstås höra av mig igen men det är svårt att vara sin egen doktor och avgöra när det är värre. Jag har ju även lite sopiga erfarenheter av att höra att allt är bra när jag väl sökt.....
Huvudvärken är i alla fall inte sämre men ihärdig. Kommer och går och det är ju bra. Har letat reda på min bettskena och beställt tid till optikern. Det var 5,5 år sedan jag var där för att skaffa terminalglas men nu, med ålderns rätt, är det nog hög tid för läsglasögon. Jag vet sen sist att jag också hade ett brytningsfel då och det kanske kan bli värre med åren det också. Jag som alltid sett som en hök. Vore jättebra om det kan få huvudvärken bättre.

Det blir nog ingen längre semester i år heller. Vi har inte bokat något så i så fall spontanresor som vi bestämmer kort inpå. Helst samma dag... Tur vi har haft ett fantastiskt väder och en sjö att bada i runt knuten. Tycker mest synd om barnen men även om de mest är ensamma klagar de inte och de har ju varandra att tuppfäktas med. Jag har orkat med lite kubb på kvällarna när det är lite svalare och tvingat mig till 2-3 km promenad per dag. Alltid något även om jag i nuläget inte förstår hur jag ska orka arbeta. Samtidigt är det ju inget annat jag hellre vill men hjärnan är inte vad den varit.

I onsdags var jag på begravning. En sorglig men vacker stund som såsom alltid leder till en hel del djupa tankar om livets mening och "livet efter döden". Försökte räkna efter i morse och tror jag varit på närmare tjugo stycken men man vänjer sig inte precis.

Nej, nu får det vara nog med deppiga inlägg - annars får det vara. Tycker inte om mig själv just nu så hur ska någon annan kunna göra det?