torsdag 9 augusti 2018

Sent samtal

.

Igår kväll vid 20.30 ringde onkolog nummer fem upp. Hen sa väl det jag redan visste från ultraljudet att man hade hittat misstänkta förändringar och att jag nu är kirurgpatient. Förändringarna var 3 cm respektive 1.3 cm.

Efter det kände jag att jag kunde gå in på 1177 och läsa mitt röntgensvar. Den stora förändringen är antingen en smittad lymfkörtel eller en ny bröstcancer, den andra sitter i bröstet och ser inte lika farlig ut. Jag har ju haft en förstorad lymfkörtel av och till på olika undersökningar under det här 1,5 året. Värsta tänkbara är att det är en smittat lymfkörtel från min högersidiga cancer.

Det är svårt att förklara för folk att det i så fall inte bara är att ta bort den utan har det blivit s.k. fjärrmetastaser gör man ofta inga botande behandlingar eller operationer, det är ingen mening. Man förlänger det man har kvar av livet med cellgifter mm.

I morse skrev jag mina önskemål till Bröstkirurgen. Jag vill gärna ha samma sköterska som jag hade sist. Jag vill inte ha den läkare som missade min cancer med en fördröjning på 9 månader och kallade det lymfödem. Jag som behandlade mig själv med att massera och försöka få lymfvätskan att dräneras i andra armhålan enligt konstens alla regler med tanken att "det här är idiotiskt om det är cancer". Jag vill inte få en kallelse på fredag (när man inte får tag på någon) där det står att jag ska komma med en anhörig om 2-3 veckor för planering. Hur kan man göra så?

Jag tänker vara en jobbig patient om det behövs.

Jag brukar inte ha fel men må jag ha det någon gång. Vet inte hur jag ska orka men jag har inget val.

Idag är det elva år sedan min mamma gick bort. Tänker på henne lite extra idag. Det är inte länge sedan 17-årsdagen av pappas bortgång. De får gärna vänta ett tag på mig.


4 kommentarer:

  1. Du är bara så bäst. Skriver så levande om ditt liv som
    vissa delar är för brutalt o i andra delar fint. Vi är många som är med
    dig/AG

    SvaraRadera
  2. Förstår precis vad du går igenom, men att leva med kronisk cancer om det är där det slutar, funkar det också. Behandlingsavdelningen på KS är överfull pga alla kroniska patienter. Håller tummarna för dig så du slipper gå igenom allt igen, men vet att det finns hopp ändå. Kram Karin

    SvaraRadera

Hemska besked

Jag gör inte dessa inlägg för medkänsla eller att någon ska tycka synd om mig. Dels är de min dagbok och som info för alla som faktiskt undr...