I mitten på oktober fick jag en förfrågan från en god vän sedan gymnasietiden. Vi gick på samma gymnasieskola och jobbade tillsammans med ett gäng andra sköningar under många år i slutet av 80- och början av 90-talet. Då när livet lekte och man var odödlig. Sedan skildes våra vägar men tack vare sociala medier har vi ändå senaste åren haft kontakt.
Det var där i telefonen det kom ett meddelande som fick mig att fälla tårar av tacksamhet och jag blev berörd ända in i själen. Tomas som bland annat arbetar som konstnär är i år en av representanterna som ställer ut sitt verk i Örebro's Rådhus' adventskalender. Tavlorna hängs ut belysta i fönstren på Rådhuset i Örebro. Tror det är tionde året i år. Konstverken går sedan att köpa och (delar av) intäkterna går till välgörande ändamål. Tomas visade mig och bad om min tillåtelse att döpa sin tavla till "Kämpa Marie" och att vara en slags representant för alla oss (och våra anhöriga) som lever med "monstret" flåsande i nacken, varje minut, dygnet runt.
Om jag förstått rätt går en tredjedel av intäkterna av alla konstverk i år till Stadsmissionen men Tomas har även gjort ett tillägg där han skänker pengar till Cancerfonden. Här kan du läsa mer om dagens lucka nummer 9 och framförallt Tomas egen beskrivning om sitt verk.
(Du får rätta mig Tomas om jag fått något om bakfoten)
Klicka här för att läsa Tomas text
Jag tycker tavlan är underbar på alla sätt och representerar alla de känslor som finns härinne och blir mycket berörd av den text Tomas skrivit om den. Läs den!
Kanske blir det faktiskt du som blir ägare till tavlan? Det ska bli spännande att följa dess öde.
Tack Tomas - du är ett föredöme för många med din genomgoda personlighet och (vår gemensamma) ibland morbida humor. Jag är stolt att känna dig!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hemska besked
Jag gör inte dessa inlägg för medkänsla eller att någon ska tycka synd om mig. Dels är de min dagbok och som info för alla som faktiskt undr...
-
Jag gör inte dessa inlägg för medkänsla eller att någon ska tycka synd om mig. Dels är de min dagbok och som info för alla som faktiskt undr...
-
. Ja hur ska man veta när man har krafter att skriva? Innan man är så förändrad att de som läser förstår. Kanske före mig. Jag har fått ...
-
Finaste bloggläsare Brukar lova korta inlägg. Ska hålla det den här gången. Det är pluttigt med blogginlägg via telefonen. Jag har skr...
Åhhh, Ni är så goda båda två, Marie och Tomas. Så rörande Tomas, jag blev våt i ögonen nu. Kram till er båda, min gamla kollegor och skolkamrater.
SvaraRaderaHäftigt��
SvaraRadera