Nu kämpar han den lille ynkliga skiten. Men han ska få det jobbigt, minst lika jobbigt som jag har det. Om det finns någon som helst rättvisa är lidandet och nyttan linjär.
Sista veckan har tutte åtminstone varit tydligt mindre röd och mycket svalare. Den temporära magkänslan är just nu att det faktiskt är lite bättre igen. Om det är så kan biverkningar vara värda att uthärda.
Picc-linen fungerade utmärkt idag. Skönt. Passade också på att fråga om blodproverna för gentesterna gick att ta där och då så nu har jag det gjort också. Smidigt. Man vet ju aldrig om den fungerar som den ska på vårdcentralen på måndag. Det har i och för sig aldrig varit några problem tidigare.
Har nu som sagt fått hälften av tolv Paklitaxel-behandlingar. Nu gasar vi mot resten!
Jag är inte lika pigg behandlingsdagen som tidigare så man kan ju hoppas att nattsömnen också blir bättre som kompensation.
På eftermiddagen kom en fin blomma och jag fick några ord på smittfritt avstånd med M som har en dotter i samma klass som H. En fin omtanke som värmer i hjärtat.
Nästa inlägg blir nummer hundra. Vi ses då!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hemska besked
Jag gör inte dessa inlägg för medkänsla eller att någon ska tycka synd om mig. Dels är de min dagbok och som info för alla som faktiskt undr...
-
Jag gör inte dessa inlägg för medkänsla eller att någon ska tycka synd om mig. Dels är de min dagbok och som info för alla som faktiskt undr...
-
. Ja hur ska man veta när man har krafter att skriva? Innan man är så förändrad att de som läser förstår. Kanske före mig. Jag har fått ...
-
Finaste bloggläsare Brukar lova korta inlägg. Ska hålla det den här gången. Det är pluttigt med blogginlägg via telefonen. Jag har skr...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar