Nya prover

I morse hade jag lite lägre temp på 37,4. Åkte och tog nya kontrollprover och CRP har stigit lite upp till 45 men ingen dramatisk ökning utan jag ligger fortfarande i gränslandet. Är förvånad över att det inte varit en kotte mer än mig i väntrummet på sjukhuslab de här två dagarna. Vilken skillnad mot att sitta och vänta på vårdcentralen.... Då jag dessutom har närmare till sjukhuset är valet lätt. Nackdelen är att de inte har utbildning att ta prover via picclinen och jag inte har så mycket kärl men de är verkligen suveräna på att sticka i det som finns kvar (med en s.k. butterfly, om jag inte minns fel på namnet).

Kan börja samla på väntrum

CRP borde stigit mer om jag haft en bakteriell infektion. Har urinstickor hemma och jag har inget fel på urinen. Ingen hosta eller andfåddhet så lungorna känns långsökt. Bara lite ont i halsen så för säkerhets skull ska jag göra en halsodling i samband med omläggningen av picc-linen på vårdcentralen i morgon. Det är fullt upp det här med vårdbesök. Mitt frikort gick ut i fredags men jag tror jag har fått ihop till ett nytt nästa vecka.

Hoppas tempen fortsätter sjunka

Det händer inte så mycket här hemma och således inte så mycket att skriva om. Idag sov jag två timmar på förmiddagen, försöker samla all energi jag kan. Hann även med tre avsnitt "Morden i Sandhamn".

Jag är så glad att jag ändå kom iväg på Bullerby-resan även om den innebar bacill-/viruskontakt någonstans och det är skönt att allt gick bra för Hampus (bortsett från att vi först trodde han fått en lätt hjärnskakning efter en "sammandrabbning" på planen). Det hjälpte dock med att vila en match, Panodil och en natts sömn så var han redo igen.
Om någon av alla fantastiska ledare läser det här vill jag skicka ett varmt tack till er - ni gör ett grymt jobb med grabbarna. När vi samlades innan hemfärd och pratade om vad som eventuellt planeras för laget om två år är det inte svårt att undra om jag kommer vara med då. Inte för att någon vet det, men jag tror ni förstår vad jag menar. Försöker att inte tänka så långt fram utan bara planera den närmaste tiden.

Juli har övergått i augusti. (Skickar en grattiskram till kräftätaren idag :-))
Tiden går både fort och sniglar sig fram. Det är bara drygt två månader sedan jag fick bekräftat mina misstankar och det har hänt så mycket. Samtidigt rusar tiden och det gäller att ta vara på varje ögonblick, de kommer inte tillbaka. Det gäller också att se små glädjeämnen här och där, till exempel i en snusklubba.

Undviker sött så gott det går men här är undantaget