...där har jag varit idag. Tillåter mig låta tårarna strömma. Snoret sprutar befriande. Inte svaghet. Styrka. Samtidigt är jag så förbannad att jag låter mig trampas på så jag hamnar där. Mer styrka.
Kryper uppåt i hålet och hänger där med fingrarna krampaktigt runt kanten. Jag ska upp, jag ska upp. Ser solen på håll. Barn som skrattar och är glada. Nej förresten, de är nog nästan vuxna. Vita mössor och skyltar på små nakna barn i badbaljor. Något tungt på mina fingrar. Jag glider ner en bit igen.
Jag somnar och slipper tänka. Underbart. Vaknar igen. Underbart det också.
I botten av hålet finns några gamla grenar och ett par repstumpar. Jag bestämmer mig. Lägger de längsta grenarna bredvid varandra och några kortare tvärs över. Jag ska bygga en stege men jag behöver mer material.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hemska besked
Jag gör inte dessa inlägg för medkänsla eller att någon ska tycka synd om mig. Dels är de min dagbok och som info för alla som faktiskt undr...
-
Jag gör inte dessa inlägg för medkänsla eller att någon ska tycka synd om mig. Dels är de min dagbok och som info för alla som faktiskt undr... -
. Ja hur ska man veta när man har krafter att skriva? Innan man är så förändrad att de som läser förstår. Kanske före mig. Jag har fått ... -
Finaste bloggläsare Brukar lova korta inlägg. Ska hålla det den här gången. Det är pluttigt med blogginlägg via telefonen. Jag har skr...
Kastar genast ner en redig repstege för dig att klättra på! Klättra på uppåt i din egen takt så det går bra. Jag har inte bråttom!
SvaraRaderaHoppas på en gentjänst nån gång i framtiden!
Helst om minst femton år!
Storkramen Carolina
Tack fina ❤️
RaderaSka skriva dig mer sedan. Undrar så hur det går för dig!!