Vaken. Ligger ändå kvar. Glad att få vakna (alternativet är rätt trist). Ångesten tuggar på mig. Ibland små myggnafs, ibland ett rejält krokodilhugg. Det sköljer som en kall våg genom kroppen, från maggropen och ut i resten av den. Ni vet den där sekundsnabba ilningen när man tror man tappat plånboken, nycklarna, telefonen men hittar dem igen.
H skickar i väg mina finaste till skolan. Själv orkar jag inte tjata på en enda sak till. Översköljer dem med kärlek. Vi ses i kväll. Puss, puss, puss.
En av katterna kommer upp och lägger sig i sängen. Han spinner rakt in i mitt öra.
Klockan 10 ska vi åka. Jag våndas för MR-svaret. Jag längtar till att vara igång med ett motgift.
Kanske blir uppdateringarna färre och kortare nu. Skrivandes från telefonen i sängen tar ett tag.
Ta hand om Er! ❤️❤️❤️
I'll be back 😁
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hemska besked
Jag gör inte dessa inlägg för medkänsla eller att någon ska tycka synd om mig. Dels är de min dagbok och som info för alla som faktiskt undr...
-
Jag gör inte dessa inlägg för medkänsla eller att någon ska tycka synd om mig. Dels är de min dagbok och som info för alla som faktiskt undr...
-
. Ja hur ska man veta när man har krafter att skriva? Innan man är så förändrad att de som läser förstår. Kanske före mig. Jag har fått ...
-
Finaste bloggläsare Brukar lova korta inlägg. Ska hålla det den här gången. Det är pluttigt med blogginlägg via telefonen. Jag har skr...
Kram <3 Tänker massor på dig.
SvaraRadera